Ja – all nyinstallation, byte och/eller förändring av eldstad och bränsleslag, samt utrustning för fastbränsleeldning, kräver anmälan till kommunens byggnadsnämnd.

Detta ska ske senast 3 veckor innan arbetet påbörjas. Tyvärr är det många som missar att göra sin bygganmälan, ibland på grund av ren okunskap, ibland på grund av felaktiga tolkningar av regelverket – eller att det helt enkelt kommit nya bestämmelser.

Ett sådant exempel är installation av braskassett i en öppen spis.

Eldstäder för eldning med fast eller flytande bränsle ska ha ett eldstadsplan.

Eldstadsplanet ska ha sådan utsträckning och vara av sådant material att golvet inte kan antändas.

Finns det utrymme under eldstaden eller eldstadsbotten, ska eldstadsplanet omfatta även denna del.

Eldningsapparat ska vara utförd med betryggande säkerhet mot brand. Ett allmänt råd är att eldningsapparaten är försedd med minst två av varandra oberoende system för skydd mot bakbrand.

En P-märkt eldningsapparat har tre av varandra oberoende system för skydd mot bakbrand. Exempel på säkerhetssystem kan vara fallschakt, tät cellmatare och vattensprinklersystem med temperaturutlösning.

Dessutom skall förbindelsen mellan brännare och bränsleförråd utgöras av avbrännbar slang av svårantändligt material.

Ibland kan det vara svårt att veta vilken sorts värmepanna som man ska köpa, i synnerhet som de flesta försäljningsargument kan låta bra. Termerna är många – bränsleslag och förbränningsprinciper likaså.

KOMBINATIONSPANNA: Innehåller bara en eldstad som är avsedd för bränning av både olja och ved. Denna är ofta bättre lämpad för vedeldning än en dubbelpanna, men har som regel en för liten konvektionsdel för att vara riktigt bra som vedpanna.

DUBBELPANNA: Är avsedd att kunna eldas med olja eller ved i skilda eldstäder. Huvudbränslet är olja och eldstaden för ved är ofta dåligt utformad för vedeldning.

ALLBRÄNSLEPANNA: Är i princip en dubbelpanna som dessutom är försedd med elpatron och automatik för eluppvärmning. Vad beträffar vedeldning är denna panntyp behäftad med samma nackdelar som en dubbelpanna.

FASTBRÄNSLEANLÄGGNING: Det finns en mängd olika tillverkare av värmepannor på marknaden och man brukar mest tala om olika förbränningsprinciper, nämligen glödbäddsförbränning, överförbränning, underförbränning och omvänd förbränning. Skillnaden mellan dessa är hur primär och sekundärluft tillförs till bränslet och var i bränslebädden förbränningen sker.

Anledningen till att man förser en värmepanna med rökgasfläkt är att man vill ha ett jämnt undertryck i eldstaden. Orsaken brukar vara att det är långa rökgasvägar genom värmepanna eller att det är svårt att få drag i sin lokaleldstad p g a för högt undertryck i själva huset.

En annan fördel är att man kan göra anläggningen mindre, men med bibehållen effekt och att anläggningen får ett jämt (konstant) undertryck och att anläggningen blir mindre känslig för väderomslag.

Rök- eller avgaskanal som ansluts till fler än en eldstad ska utformas så att detta inte medför ökad brandrisk eller annan olägenhet. Skorstenar, skorstensschakt eller dylikt skall placeras på underlag med tillräcklig bärförmåga. Bestämmelserna omfattar även avgaskanaler från bränsledrivna motorer. (BBR 5:431).

Ett allmänt råd är att rökkanaler och skorstenar bör uppfylla kraven i SS-EN 1443.? När flera eldstäder ansluts till samma rökkanal bör man betrakta riskerna för kondensering, brandspridning, inrykning, via eldstad som inte används och eldstädernas funktion vid samtidig eldning.

Risken för brand eller annan olägenhet får inte bli större än vad den hade varit fallet om eldstäderna varit anslutna till separata rökkanaler. Ansvaret för att regeln uppfylls ligger på byggherren.

Högsta tillåtna yttemperaturen på närbelägna byggnadsdelar och fast inredning av brännbart material inte får överstiga 85 grader (BBR 5:41).

De flesta moderna eldstäder är på något vis produkt godkända och dom flesta har egna säkerhets avstånd till brännbara byggnadsdelar och fast inredning. Dessa monteringsanvisningar måste följas (alla måtten är dock minimimått).

Det finns även schablonmått för de eldstäder som inte är produktgodkända och testade. Dessa schablonmått finns i Byggvägledning 6 Brandskydd, som är en handbok i anslutning till BBR. Dock gäller alltid regeln 85 grader på närbelägen och fast inredning, oavsett vilket avstånd som eldstaden är godkänd för.

Rent allmänt gäller att ackumulatortankens storlek inte bör vara mindre än vad en pannas eldstadsvolym klarar av att värma. En för liten tank i förhållande till vedinlägget resulterar i att eldningen måste avslutas med pyreldning när ackumulatorvattnet uppnått önskad temperatur, innan brasan brunnit ut.

En för stor ackumulatortank kopplad till en kombipanna kan å andra sidan leda till långa eldningstider med höga rökgastemperaturer, vilket ökar brandfaran. Man kan då montera en ventil (dragavbrott) på rökkanalen som öppnar vid ett visst skorstensdrag och späder ut rökgaserna med pannrumsluft.

Större värmeanläggningar bör förses med temperaturgivare/vakt i utloppsstos för rökgaser från panna för att skydda rökgasfilter och rökgasfläkt mot höga temperaturer.

Om en värmepanna har för låg eldstadstemperatur blir förbränningen ofullständig. Sot och tjära kan då fastna på rökgaskanalens väggar och risken är stor för skorstensbrand.

Efter det att man eldat färdigt i en kakelugn låter man elden falna och skjuter sedan spjället för att behålla värmen i kakelugnen.

Kakelugnen blir då påverkad av det övertryck som uppstår när den varma luften i kakelugnen stiger uppåt. Denna påverkan skall kakelugnen klara utan att läcka ut gas i rummet.

Grundregeln när vi provtrycker kakelugnar baseras på röktrycksprovning av rökkanaler där rökkanalen utsätts för det sämsta förhållandet som kan uppstå vid eldning (tryckmässigt sett).

Pannrummet för primär uppvärmning med en tillförd effekt på högst 60 kW ska ha väggar och tak av tändskyddande beklädnad samt golv av obrännbart material. Golvbeläggningen utförs av betong, tegel eller dylikt, minst 1 meter ut från pannan i alla riktningar eller fram till väggarna inom detta avstånd.

Pannrummet skall även vara utformat som en egen brandcell och stå emot brand i minst 30 minuter innan branden kan spridas till angränsande utrymmen (brandteknisk klass EI30). Detta gäller även pannrummets fönster, som ska stå emot brand i 15 minuter. Dörrarna skall även hålla brandklassen EI 30.

Bränsle och brännbart material som förvaras inne i pannrummet placeras med minst 1 meter till pannan. Tilluftskanal till pannrummet är också ett krav och tilluft kanalen ska vara dimensionerad så att den ger tillräcklig luftmängd i förhållande till förbränningen.

Ett garage får endast stå i förbindelse till pannrummet genom en luftsluss! När rensluckor monteras i utrymmen där personer vistas mer än tillfälligt bör särskilt täthet, yttemperatur, skydd mot ofrivillig öppning, barnsäkerhet med mera beaktas.

Tips! Montera också gärna en brandvarnare i taket utanför pannrummet.

Nej. Enligt BBR 5:462 får inte uppvärmning i garage ske med öppen låga, öppen glödspiral eller annan anordning som kan orsaka brand eller explosion. Rensluckor får bara finnas i garage om särskilda åtgärder vidtas. Garage får endast genom luftsluss stå i förbindelse med lokaler som innehåller eldstäder och dylikt.

Servicestationer, bilverkstäder och likvärdiga lokaler där explosiva gasblandningar inte förekommer, och som är avskilda från andra lokaler så att brandspridning förhindras i 30 minuter, får värmas med varmluft om pannan placeras i ett pannrum utan förbindelse med lokalen.

Alternativet är att pannan placeras i lokalen och förbindelseluft tillförs direkt från det fria genom tät kanal. Återluft ska i förekommande fall tas från minst 2 meters höjd över golvet.