Vi lotsar dig rätt i regelverket.

Dags för OVK? Räkna med oss!

OVK, obligatorisk ventilationskontroll, ska göras regelbundet, i de flesta byggnader. Syftet är att visa att inomhusklimatet är bra och att ventilationssystemen fungerar. En obligatorisk ventilationskontroll ska göras av en certifierad kontrollant, som också ska ge förslag på hur ventilationens energiåtgång kan minskas – utan att det ger en sämre inomhusmiljö. Det är byggnadens ägare, till exempel bostadsrättsföreningen, som ska se till att OVK utförs. Ägaren ska välja en sakkunnig funktionskontrollant, som är certifierad av ett ackrediterat certifieringsorgan. Det bör finnas OVK-protokoll för byggnaden, från regelbundna kontroller, hos kommunens byggnadsnämnd.

Vilka moment omfattas?

Vid varje OVK ska det kontrolleras att:

  • Ventilationssystemet inte innehåller föroreningar som kan spridas i byggnaden
  • Instruktioner och skötselanvisningar finns lätt tillgängliga
  • Ventilationssystemet i övrigt fungerar på det sätt som är avsett.

Vid den första besiktningen ska det dessutom kontrolleras att funktionen och egenskaperna i ventilationssystemet stämmer överens med gällande föreskrifter.

Vid återkommande besiktningar ska funktionskontrollanten:

  • Kontrollera att funktionen och egenskaperna i ventilationssystemet i huvudsak överens- stämmer med de föreskrifter som gällde när systemet togs i bruk
  • Undersöka vilka åtgärder som kan vidtas för att förbättra energihushållningen i ventilations- systemet och som inte medför ett försämrat inomhusklimat. Det är sedan byggnadens ägare som avgör om förslagen till energieffektiviserande åtgärder ska genomföras.
Hur ofta ska OVK göras?

Förskolor, skolor, vårdlokaler och andra liknande byggnader.
Oavsett typ av ventilationssystem: 3 år

Flerbostadshus, kontorsbyggnader samt personalutrymmen och kontor i
industribyggnader och liknande. FT-, FTX-ventilation: 3 år

Flerbostadshus, kontorsbyggnader samt personalutrymmen och kontor
i industribyggnader och liknande. S-, F-, FX ventilation: 6 år

En- och tvåbostadshus med FX-, FTX-ventilation: endast en första installationsbesiktning innan systemet tas i bruk. Ingen återkommande besiktning.

S-ventilation = självdragsventilation.
F-ventilation = fläktventilation där frånluftsflödena är fläktstyrda.
FT-ventilation = fläktventilation där både frånluft- och tilluftsflödena är fläktstyrda.
FX-ventilation = F-ventilation med värmeåtervinning.
FTX-ventilation = FT- ventilation med värmeåtervinning.

Vem ansvarar för vad?

Funktionskontrollantens uppgift:

  • Att vid varje besiktning skriva ett protokoll som redovisar resultatet. Kontrollanten ska påtala fel och brister i ventilationen och anteckna dem i protokollet. Kontrollanten ska underteckna protokollet och lämna ett exemplar till byggnadens ägare och skicka ett exemplar till byggnadsnämnden.
  • Att utfärda ett intyg som visar att besiktningen har gjorts, med datum för besiktningen, resultatet av kontrollen och datumet för nästa besiktning.

Byggnadens ägare ansvarar för att:

  • Sätta upp intyget på väl synlig plats i byggnaden.
  • Se till att fel och brister som upptäcks vid OVK åtgärdas omgående.
  • Ägaren har ansvaret, även mellan besiktningstillfällena, för att vidta de åtgärder som behövs för att kraven på ventilationssystemet ska vara uppfyllda och för att de underhålls så att deras väsentliga tekniska egenskaper i huvudsak bevaras. Kraven finns i bygglagstiftningen.

Kommunen ansvarar för kontroll och tillsyn:

  • Det är kommunens byggnadsnämnd som ska övervaka att byggnadens ägare sköter sina skyldigheter för OVK. Om byggnadens ägare inte genomför OVK kan byggnadsnämnden förelägga ägaren att genomföra den. Om det framgår av ett protokoll att kraven om funktionskontroll inte uppfylls, kan byggnadsnämnden förelägga ägaren att åtgärda bristerna.
Injustering – värt att veta

Ett väl injusterat ventilationssystem är en viktig förutsättning för effektiv energianvändning i byggnader. I samband med installation eller ombyggnad av ventilationssystemet ska alltid en injustering genomföras. Injustering och luftflöden kontrolleras sedan regelbundet i samband med de obligatoriska ventilationskontrollerna. En rätt utförd injustering minskar också risken för dåligt inomhusklimat, ventilationsljud, fukt- och eventuella radonproblem.

Allt för låga flöden försämrar inte bara inomhusklimatet, utan leder ofta till att flödesbalansen påverkas. Har ventilationssystemet mekanisk till- och frånluft med värmeåtervinning, kommer återvinningen att försämras om luftflödena inte är balanserade på rätt sätt. Med ett för lågt frånluftsflöde sjunker temperaturen på tilluften, som då måste höjas med hjälp av köpt energi. För lågt frånluftsflöde kan också innebära övertryck i byggnaden, vilket kan orsaka fukt- och mögelproblem.

Allt för hög temperatur:

Om luftflödena är felaktigt injusterade är risken stor att problemen kompenseras genom att höja temperaturen, antingen i rummet (via radiatorsystemet), eller i den luft som tillförs via ventilationen. Allt för höga luftflöden kan också leda till drag, som ofta kompenseras genom att höja temperaturen på den luft som tillförs. Mer värme måste tillföras, vilket leder till ökad energianvändning.

Onödiga tryckfall: ökar behovet av el till fläktdrift. Principen för injustering av ventilationssystem går förenklat ut på att det don (anordning för till- eller bortförsel av luft) som är längst bort från fläkten ska ha så lite tryckfall som möjligt. Inställningen på det dimensionerande donet påverkar hela systemet och kan ibland vara onödigt högt. Då måste fläkten arbeta extra mycket för att orka trycka ut luften hela vägen – och då går det också åt mer elenergi.